Nu har jag ramlat gatan klart
Efter en hel del pluggande idag, en färdigskriven uppsats om Apartheid, lite projektarbete och en hel del påbörjat unnade jag mig en mil intervallträning på träningscykeln. Så galet skönt, men grymt jobbigt. Det var verkligen alldeles för länge sedan sist, och det märks på konditionen... Det läskiga är hur jag saknar att träna när jag inte gjort det på några dagar. Om hur musklerna liksom skriker efter utmaningar och rörelse, och jag blir ännu mer rastlös än vanligt. Men, det ska väl vara ett gott tecken.
Kommentarer
Postat av: Hedvig
Finaste Anna! Ska försöka skriva ett mejl till dig ikväll om jag hinner. Ser jättegott ut ju :D Och va duktig du är som håller på och tränar sådär! Kram från din vän ♥
Postat av: Tilda
Är det svårt att cykla en mil och sedan inte tänka jag äter lite senare och sen inte äta alls och falla tillbaka till det där du var förut?
Kram <3
Postat av: stepintothelight.blogg.se
Tack så mycket!<3
